Lyckeby

Lyckeby, ett litet trevligt samhälle strax utanför Karlskrona, har en historia som sträcker sig tillbaks ända till 1100-talet. Det vackra, natursköna läget vid Lyckebyån har i alla tider lockat bosättare, och på 1100-talet var Lyckeby en betydande handelsplats med egna stadsrättigheter. Idag är det ett modernt samhälle med väl utvecklad service där det dagliga livet smälter in bland de gamla byggnaderna. Lyckeby har betytt mycket för Karlskrona i historien, och det finns klart och tydligt bevarat. Trots att samhället ligger i nära kontakt med Karlskrona centrum finns här ett rikt naturutbud.

Fiske

På bilden ser vi Lyckebyån vid Augerum. Här kan du fiska havs-öring, gädda, abborre, sik, vitfisk och ål. Fiskekort krävs, vilket du kan köpa på Fiskemagasinet i Karlskrona, på Shell i Vedeby, eller i Lyckans kiosk i Lyckeby.

Naturreservat

Lyckeby ekbacke är en löväng med rik örtflora. Här är blomplockning och lösa hundar förbjudet. Men vad gör väl det, när det är gratis att titta, njuta och insupa denna underbart ljuva natur.

Lyckeby Bryggeri

Denna gamla öletikett ser lite annorlunda ut, jämfört med de som finns på dagens flaskor. Varumärket registrerades den 20 juni 1887. Innehavare: Aktiebolaget Förenade Bryggerierna i Karlskrona och Lyckeby.

Lyckeby Bibliotek

Sedan 1980 finns Lyckeby biblioteket här i gamla Tingshuset, byggt 1850. Det ligger i en vacker park vid Lyckåvägen, intill Mariagården mitt i Lyckeby.

Lyckeby vattenverk

När Karlskrona anlades var det för områdets unika förutsättningar som örlogsbas. Vattenförsörjningen fick komma i andra hand. Man blev snabbt medveten om att vattnet i brunnarna på Trossö var odrickbart, och man började tänka på Lyckeby som alternativ vattenförsörjare. Redan vid mitten av 1680-talet fick man börja skeppa dricksvatten från Lyckeby.

Tanken att dra en vattenledning från Lyckebyån väcktes av generalamiralen greve Hans Wachtmeister och stadsplaneraren Erik Dahlberg. Beslutet sköts dock upp gång på gång, trots kvarstående problem och så här höll det på i mer än 150 år. Kronan ordnade egen vattenförsörjning med vattenbåtar från Lyckebyån, och fick efter ett kungligt brev 1750 tillåtelse att frakta vatten även till civila. Detta mot betalning givetvis. Affärsidén lockade även privata entreprenörer. I en annons i Veckobladet i maj 1797 kan man läsa att en Sven Cedergren erbjöd sig att leverera friskt vatten från en reservoar vid Borgmästarebron. Gratis för fattiga, mot betalning för välbemedlade. Ett år efter koleraepidemin i Karlskrona, sommaren 1853, skrev länstyrelsen till Stockholm med med en begäran om att snarast få anlägga en vattenledning mellan Karlskrona och Lyckeby.
På bilden: Erik Dahlberg

1860 anslog riksdagen 354 000 riksdaler till ett vattenverk i Lyckeby, en vattenledning och en reservoar vid stortorget i Karlskrona. Den reservoaren står fortfarande kvar. Det är den gamla vattenborgen som man idag inte använder till någonting. Staden höjde sitt bidrag till 2250 riksdaler om året och i maj 1861 kom arbetet igång. I Lyckeby byggde man nu silbäddar för åvattnet, och ett maskinhus för den ångmaskin som skulle pumpa in vattnet till staden. I november 1863 togs anläggningen i bruk och då blev Karlskrona, efter Götebort och Stockholm, landets tredje stad med central vattenförsörjning.

Vattenverket var dock inte tillräckligt effektivt, och 1889 hölls ett protestmöte mot den dåliga vattenförsörjningen. Man kunde laga mat med vattnet, men drickvänligt var det inte. Eftersom Kronan inte ansåg sig kunna genomföra någon utbyggnad, tog Karlskrona stad över. Sedan 1899 är Vattenverket stadens - numera kommunens - egendom.

Vattenverket idag

Vattenproduktionen uppgår till sex miljoner kubikmeter per år. Huvuddelen, ca fyra miljoner kubikmeter, produceras vid vattenverket i Lyckeby. Det är lika mycket som vad som ryms i en medelstor sjö. Mängden föroreningar som tas bort bildar en slamvolym på ca 900 ton per år. Resterande mängd produceras vid 12 vattenverk av varierande storlek. Distributionsnätet för dricksvatten omfattar 550 kilometer vattenledningar. Sedan Karlskrona stad övertog vattenverket i Lyckeby 1899, har stora och omfattande ombyggnader gjorts. Kemisk rening installerades 1928, och på 40 -talet byggdes filter- och sedimenteringsanläggningar. 1988 kompletterades reningsverket med ytterligare ett kemiskt steg samtidigt som självrenande sandfilter installerades. De gamla filterna byttes mot filter av aktivt kol. Få kommuner i landet tvingas tillämpa kemisk rening i två steg för att få tillräckligt bra dricksvatten.

En så avancerad reningsprocess som vi har i Karlskrona (Lyckeby) är sällsynt, men något vi ska vara glada över. Vem vill ha dricksvatten med färg som på bilden här?

Läs mer om Lyckeby